Enligt det tja?nstelogiska synsa?ttet blir upplevelsen kring ett ko?p allt viktigare. Samtidigt a?r varuma?rket en viktig resurs i marknadsfo?ringsteori idag. Det saknas dock ett tydligt resonemang fo?r hur varuma?rket passar in i interaktionen mellan fo?retag och konsument.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Gymbranschen i Sverige har det senaste a?rtiondet sett en stor tillva?xt med fler akto?rer som har gett sig in pa? marknaden, vilket har lett till att konkurrensen ha?rdnat betydligt. Denna uppsats underso?ker hur sto?rre gymakto?rer pa? marknaden arbetar med sina varuma?rken fo?r att sa?rskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymakto?rerna i Uppsala utfo?rs fo?r att kartla?gga vilken medvetenhet kring varuma?rket som finns, och hur akto?rerna arbetar med att fo?rmedla det.

Syftet med denna uppsats a?r att kartla?gga fo?rdelar respektive nackdelar av socialt ansvarstagande inom kla?dbranschen, samt underso?ka kommunikationens betydelse fo?r CSR och dess pa?verkan pa? varuma?rket. .

Problemformulering: Kan CSR sta?rka varuma?rket inom branschen fo?r kla?der och skor och pa? vilka sa?tt kan fo?retag na? ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten?Syfte: Uppsatsen syfte a?r att skapa en fo?rsta?else kring CSR inom omra?det fo?r kla?der och skor samt klargo?ra de mo?jligheter som finns att fo?rmedla ut ett fo?retags ansvarstagande. Det ha?r go?r vi genom att analysera och utreda:Pa? vilket sa?tt fo?retag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur fo?retag upplever kundens intresse inom omra?det.Hur fo?retag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund.Den pa?verkan CSR kan ha pa? ett fo?retags varuma?rke.Metod:Uppsatsen har grundats pa? en kvalitativ forskningsmetod, tillva?gaga?ngssa?ttet har formats genom en abduktiv ansats. Fo?r att skapa en djup fo?rsta?else har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom omra?dena fo?r CSR, kommunikation och varuma?rken.Slutssats: Uppsatsen tyder pa? att det a?r av stor vikt att fo?retag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Vi lever i en medieva?rld da?r vi sta?ndigt mo?ter bilder med syfte att pa?verka oss. Det a?r da?rmed viktigt att producera bland annat reklam som sticker ut fra?n ma?ngden och bidrar med na?gonting extra till ma?lgruppen. Att anva?nda celebriteter som ansikte fo?r ett varuma?rke eller produkt o?kar fo?rhoppningen till att fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet i en kommunikationsprocess.

Dagens olika marknader besta?r vanligtvis av ma?nga konkurrenter da?r alla konkurrerar om samma kunder vilket kra?ver mer av fo?retagen att sticka ut fra?n ma?ngden och go?ra sig mer konkurrenskraftiga. En djup relation med kunden a?r da?rfo?r av en stor betydelse som bland annat kan uppna?s genom varuma?rket.Ett varuma?rke har vissa personliga egenskaper som ger konsumenter en underlig- gande betydelse. Dessa egenskaper sa?tter sig som undermedvetna bilder hos konsu- menterna och speglar fo?retagets verksamhet.

La?nder och sta?der la?gger allt mer fokus pa? att arbeta med det egna varuma?rket och har da?rmed fa?tt ett mer fo?retagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt anva?nder de sig i allt sto?rre utstra?ckning av evenemang som ett marknadsfo?ringsmedel. Evenemang av olika slag har pa? sa? viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg.

Syftet med den här studien är att undersöka vad KRAV vill kommunicera med sitt varumärke och hur mottagarna upplever budskapet. Vi har använt oss utav kvalitativ metod för att samla in primärdata. Intervjuer har utförts med en informatör på organisationen KRAV, samt personer på utvalda KRAV-anslutna restauranger och storhushåll i Skåne. Sekundärdata har inhämtats i form utav böcker och vetenskapliga artiklar, samt Internet. Vi har kommit fram till att det finns en överensstämmelse, mellan organisationen KRAV och KRAV-anslutna restauranger och storhushåll, i synsätt, värderingar, samt uppfattningar kring vad varumärket KRAV kommunicerar..

När företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta på flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestämma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering på krav är lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet är att kunder och användare tenderar att tycka att alla krav är viktiga för att säkerställa att så många som möjligt av deras önskemål ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt då de flesta informationssystem-projekt har begränsade resurser.Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare använder och hur de använder dessa metoder för att prioritera krav.